Torsåkers Fotohistoriska Sällskap


 


 Penningegruvan Allmänt Bild 1:1. Familjen Lindberg. Från vänster i bakre raden är det Erik Anton född 1893, Erik född 1860 är den som Anders Eriksson berättar om, som borrade i
 sprängladdningen, och Albert född 1895. I den främre raden från vänster är det Frans Alfred född 1897, Ragnhild Matilda född 1903 och Matilda Lind född 1872.
 Foto William Eriksson.






 


   Har ni information om bilderna klicka på knappen Info och berätta.



En olycka i Penningegruvan.

 

   Berättat av gruvarbetaren Anders Eriksson, från "Kammars."

 

   Den 14 mars 1894 skedde en svår olycka i Penningegruvan. I den 27 steglängder djupa Penningegruvan, som ligger nedanför Storberget och som var den djupaste och rikaste gruvan i Torsåkers Bergslag.  Vid denna tid stodo vi nämnda dag tre man i arbete på en så kallade pall, en avsats på gruvväggen, och strax bredvid oss stupade berget ytterligare 50 fot. Taktfast klingade släggorna mot borrstålen, som drevos allt djupare i bergväggen, och endast glad arbetsro rådde i gruvan. Då träffade en av mina kamrater med borrspetsen på en gammal sprängladdning från äldre tid, som blivit oantänd och glömd, men som nu brann av. Dess verkan var förfärlig. Genom det oanade sprängskottet lyftes vi upp i luften och kastades om varandra. Så blevo det dödstyst och mörkt omkring oss.

 

   Då vi kommo till medvetande igen lågo vi alla tre kvar på den plats vi befunno oss, alla vid liv, fastän mer eller mindre skadade. Jag hade ett par sår i huvudet och dessutom en del skråmor i ansiktet och på händerna. Den ena av mina kamrater hade sluppit undan lika lätt. De andre däremot som med borren träffat skottet och sålunda stått närmast, hade fått ta emot hela törnen av explosionen. Hans ena ben var avslaget på två ställen och vad som var långt värre, båda hans ögon voro sönderskjutna. Den dagen glömma vi aldrig.