Torsåkers Fotohistoriska Sällskap

        Torvströmossen.

            Torv var förr ett bra jordförbättringsmedel. Man använde det som strö åt djuren i ladugårdarna, med urin och dynga forslades det ut på gödselhögarna för att så småningom komma jorden till
         del.Vallbybönderna tog i huvudsak sin torv från den mosse som finns vid Sälgsjön och Stamsån, den som fått namnet Torvströmossen.
             Från början var det en andelsmosse på ”OlOls”, där man då förmodligen hade rätt att ta sin torv efter gårdens storlek och andel, sedan friköptes den, det bildades något som kallades Torsåkers          Torvströ AB och det byggdes upp en fabrik där torven revs och pressades i balar.
             Omkring år 1926 köptes torvströfabrik och mosse av Erik Johansson, som bodde i Wall, han moderniserade torvtäkten, dikade, lade upp upp torvstyckena i strängar där de fick ligga tätt
          packade till våren då de ställdes på kant för att torka bättre. Fram på sommaren följde nästa moment i torkningen då torven kupades, det vill säga, travades sick sack som en kupa.
          Därpå var det dags att köra in den i fabriken. Det fanns då en rälslagd huvudbana med handdragna skrindor som drogs via en brygga upp i torvladan och tömdes, gick på löpande band in i
          riven och pressades slutligen till balar om cirka 0.75 x 0.5 meter. Balarna bands ihop med ribbor. De hämtades av bönderna eller kördes ut med fabrikens lastbil, Gyllström hette chauffören.               Men det var inte bara till bygdens gårdar torvströbalarna levererades, en del gick också till renhållningsverk Sandviken och Gävle. Priset på en bal var 90 öre fritt Gävle.
          Erik Johansson dog rätt ung, torvströanläggningen var i det närmaste konkursmässig, men borgen hade tecknats av Johan Larsson och Lars Erik Olsson, som fortsatte driften ett tag tillsammans
          med en torvströtäkt i Hoo.  
             Nästa ägare till torvströmossen blev Artur Pettersson och hans far och slutligen köptes den av Wilhelm Melin, man tog en del bränntorv under kriget.  
          Fabrik och torvlada är sedan länge rivna,tallskogen har fått ett fäste på bankarna mellan torvtäkternas vattenspeglar och det är svårt idag att se att här har varit en sjudande verksamhet.