Torsåkers Fotohistoriska Sällskap

Torsåker

Historia 1761

Bildsida 1

Har Ni information om bilderna klicka på länken INFO

Åter Torsåker Historia Index

   

 

  

      Så här såg det ut runt Sockenkyrkan 1761. Ovanför Häradsvägen mellan Falun och Gävle ligger
   Klockaren och 
Organisten  Stolpes hus. Släkten Stolpe har bott i många generationer i det huset.
   Den som bodde här 1761 var Per Stolpe född 1721 och hans hustru Maria Gladin född 1722 och
   deras barn. Nästa hus är Sockenstugan eller som den kallades då Socknestuwan,
   den låg ungefär där hörnet på skolgården närmast Kyrkvallen ligger i dag. I sockenstugan  höll 
   Sockennämnden sina sammanträden och dels andra ärenden som berörde Socknen.
      Längre till höger ligger  den ökända krogen "Grind Isaks", den låg där Blomsterhandeln ligger i
   dag. 
   Ovanför Stolpes med beteckningen Nr 5 , bodde Olof Olsson, född 1721
   och han hustru Brita Larsdotter född 1727 och deras fyra barn, samt Olof Olssons mor Anna
   Jonsdotter född 1690. I huset med beteckningen Nr 4, bodde Eric Persson född 1725 och hans
   hustru Anna Hansdotter född 1733 och deras barn med barnbarn, dessutom bodde Eric Perssons far
   Pär Pärsson född 1698 och hans hustru Cherstin Ersdotter född 1705 också där. I huset med
   beteckningen Nr 6, bodde Lars Abbelsson född 1721 och hans hustru Margta Olsdotter född 1718
   och deras barn, dessutom bodde Lars Abbelssons far, Abel Larsson född 1692 också där.
   I huset med beteckningen Nr 7, bodde Jöns Isacsson född 1732 och hans hustru Anna Jonsdotter
   född 1729 och deras barn med barnbarn, dessutom bodde Jöns Isacssons far Isac Jönsson född
   1699 och hans hustru Cherstin Jönsdotter född 1704, också där. I huset med beteckningen
   Nr Sub 7, bodde Anders Ersson född 1724 och hans hustru Cathrina Jansdotter född 1717
   med barn. I huset med beteckningen Nr 8, bodde Eric Olsson född 1725 och hans hustru
   Märith Andersdotter född 1735, med barn och barnbarn, dessutom bodde Eric Olssons svärfar
   Anders Olsson född 1705 och hans hustru Helena född 1684. I de här husen bodde också ett stort
   antal pigor och drängar.   
      Vid huset med beteckningen Nr 5 ligger i dag Forsmans Cykelaffär.
   Till höger om Nr 5 i huset som har beteckningen Nr 3, fanns senare Solborgs Handelsträdgård.
   Vid huset ovanför Krogen, och som har beteckningen Nr 8, ligger i dag Solberga Skola.
      Rakt nedanför Klockare Stolpes hus fanns järnvågen under många år.
   Namnet Torsåker är namnet på Socknen och Torsåkers Kyrka är Sockenkyrkan. Det som man i 
   dag kallar Torsåker är egentligen ett samlingsnamn för byarna Ovanåker, Solberga och Särsta.
   I bilden på första sidan kan man se Klockare Stolpes hus, huset med beteckningen Nr 5, huset med
   beteckningen Nr 3 och Kyrkvallen.

  
Torsåkers Historia 1761 Bild 1:1.
Torsåkers Historia 1761 Bild 1:2. Här har ägarna till Nr 4, Nr 5, Nr 6, Nr 7, Nr Sub 7 och Nr 8 satt sina bomärken.

              Sockenstuga (Sockenstuva),

jur., den byggnad vid kyrkan, som är avsedd att fylla sockenmenighetens behov av samlingsrum för allmänna sammankomster och överläggningar i menigheten rörande angelägenheter. I sockenstugan skall kommunalstämma hållas, såvida icke annat ställe för ändamålet av stämman särskilt bestämts; även kyrkostämma må hållas i kyrkan, sockenstugan eller annat lämpligt ställe. Om skyldigheten att bygga och underhålla sockenstuga gälla samma regler som för kyrkobyggnad. Förr ålåg skyldigheten alla, ”som i socknen”, varvid byggnadsvirke, körslor och annan kostnad utgjordes efter hemmantalet och dagsverken efter matlagen (Byggn.-b. 26:1). Sedan dessa bestämmelser först ändrats genom k. förord. 4 nov. 1876, bestämdes genom lag av 12 juni 1885, att kostnaderna skulle bäras av dem, som inom församlingen hade att erlägga kommunalutskylder på det sätt, att de skattskyldiga skulle deltaga för fastighet efter hela och för andra beskattningsföremål efter en fjärdedel av därå belöpande fyrktal. Numera gäller av den 5 juni 1909, enligt vilken de skattskyldiga deltaga i kostnaderna efter samma grunder, som i allmänhet gälla för kommunalutskylders utgörande; dock skall, fortfarande såsom förut, prästerskapet åtnjuta den befrielse, som privilegierna förunna, varjämte vissa främmande trosbekännare erhållit viss lindring i den dem eljest lika med andra skattskyldiga åliggande plikten att deltaga.

 

Ur Svensk Familjebok 1917.