Torsåkers Fotohistoriska Sällskap

Torsåker

Profiler

Anders Kling

Har Ni information om bilderna klicka på länken INFO

Åter Torsåkersprofiler Index

 
Torsåkersprofiler Bild 1:1. Anders Kling, här kör han material till ledningsarbeten i Torsåker i mitten på 1950-talet. Bilden är tagen utanför Sohlborgs vid bensinpumpen.
Är det någon som har en rolig och trevlig historia om Anders Kling, så skriv ned den och skicka till oss, så kan vi lägga ut den på sidan.
    

Anders Sven Kling

 

   Anders Kling gick under namnet ”Klingen” vanligtvis när man pratade om honom. Han föddes på Särstaholm i Torsåker 1915 där hans far var dagsverkskarl, hans far hette Anders Olof Kling och var född 1862 i Kratten, hans mor Albertina Josefina Stenberg var född 1877. Anders Klings farfar hette Per Olsson Öbrink och var född 1826, han bodde i Kratten, hans farmor hette Margta Ersdotter och var född 1826. På 1880-talet bytte Anders Klings far efternamnet från Olsson Öbrink till Kling. När Anders och hans bror Knut född 1920 var små, flyttade familjen runt i Socknen till olika byar, Knut är född i Väster Hästbo, där var Anders Olof Kling sågverksarbetare, annars arbetade han som dagsverkskarl.

 

   Många minns säkert Anders Kling och har sett honom utan att veta vem han var. Det hände ibland att man fick frågan vad det var de hade sett när de passerade Spjutäng. Han brukade ofta sitta efter vägen mot Hästbo, i backen som kallas Kilbergsbacken, där fanns det en liten bänk mot en tall som han satt och vilade på. När han satt där mot tallen med sin långa svarta rock, skinnhuva, svarta stövlar och träpåken, smälte han in i bakgrunden så väl att man inte såg honom förrän man var mitt för. Många kanske trodde att det var Trollfar själv som hade kommit ut ur berget för att titta på omvärlden, när de bara han se en kort glimt av honom när de passerade. Han gick ofta efter Spjutängsvägen, då hade han ibland en hel rad med katter efter sig, han visste nog inte själv hur många katter han hade. För dem som kände Anders var han trevlig och pratsam, men ibland när man kom åkande kunde han hytta med näven eller vinka förbi de som kom, då ville han inte prata.

   I sin ungdom var Anders en mycket stark person, som det berättas många historier om. Han var duktig arbetare och kunde hantera hästar, då han var uppfödd med hästar och hästarbete.