Torsåkers Fotohistoriska Sällskap

 





 

 
 Kalkbrottet ligger öster om Hedvägen, nuvarande Rv 68. Det är beläget i åkermark med en längd av cirka sjuttiofem meter, största bredden är femton meter, och ett djup ned till vattenspegeln av tio
 meter. Botten sägs ligga på cirka femtio meters djup under en mellanbotten. Kalkranden är möjligen en direkt fortsättning av Igeltjärnskalken och av ljus, god kvalité, men innehållande leptitränder
 som måste frånskrädas vid brytningen.
 Fyndighetens tidigaste bearbetning är okänd men arbete pågick här under 1800-talet. Brytning företogs i betydande utsträckning under första världskriget då kalkbrottet utgjorde ett av de större
 kristidsbetonade företagen i Torsåker. Det ägdes av Korsnäs AB, som år 1918 inköpte kalkbrottet och kalkugnen i Särsta av Torsåkers Kalkbruksaktiebolag, vilket i sin tur ägt det sedan 1914,
 men nu gått i konkurs.
 En förnämlig linbana, drygt tre kilometer lång, från kalkbrottet ner till kalkbruket vid Torsåkers järnvägsstation, anlades under sommaren 1918. Landskapsbilden dominerades sedan några år av de
 många stabila stolpresningarna med stativ av trä på betongsocklar på kullarna, mellan vilka lastkorgarna på stor höjd vandrade fram och åter.
 En nyanställd gruvingenjör, A Hjalmar Nordström, ledde arbetet vilket bedrevs natt och dag under detta krigets sista, hektiska år. Och det förut oansenliga dagbrottet ökade snabbt i djup och vidd.
   En så kallade pall gick fram utefter hela brottet, en mellanbotten avsattes och brytningen fortgick både lodrätt och i plan.
 Här hade tidigare under våren 1918 de anställda - organiserade syndikalister - gått i strejk för högre lön och förklarat arbetet vid kalkbrottet i blockad. Stridigheter, delvis handgripliga,
 uppstod därvid med arbetsvilliga, som från andra orter anmälde sig. Regimskiftet bilade dessa tvister.
 En mörk och mulen kväll i oktober 1918 gjorde jag ett besök vid kalkbrottet som ligger vid kanten av och nordost om den låga men här breda grusåsen. Klockan var tio,
 och nattskiftets arbetare var i verksamhet. Strejk och blockad såväl som därav föranledda kravaller var glömda och antagonisterna i konflikten arbetade sida vid sida.
 Nere i det vida brottet dånade borrmaskinerna och från den höga laven, dit jag klättrat upp, kunde jag nätt och jämt se några matta ljuspunkter, nakna elektriska lampor, här och där i det nattliga
 djupet vars mörker knappast skingrades därav.
 Härifrån laven gick linbanan ut. I en oavbruten jämn ström kom korgarna upp ur mörkret in i vår ljuskrets fullastade med kalksten. Utan avbrott kopplades de av maskinisten över på det roterande
 linjespelet, där de i god ordning den ena efter den andra med kanske femtio meters mellanrum försvann ut i nattmörkret. Å andra sidan förde den återgående parallella linan med sig en lika oändlig
 rad tomma korgar tillbaka till brottet från den långa luftfärden över "Sissvedsbackarna", Valls, Solbergas och Fors åkrar. Ett tungt, vinande ljud hördes där utifrån mörkret, från linbanans jämrande,
 tungt lastade stolprader och ändlösa räcka av vandrande korgar.
 Endast en del av kalken brändes vid Torsåkers Kalkbruk. Huvudsakligen fraktades den i obränt tillstånd till Korsnäs Sulfitfabrik vid Karskär. Denna sista och mycket påkostade brytningsperiod blev
 inte heller lång. Arbetet vid såväl kalkbrott som kalkbruk nedlades vid en ny strejk år 1921, och återupptogs inte mer. Och anblicken av vandrande korgar över fälten och moränkullarna försvann.
 Linbanan stod kvar ännu i några år i väntan på en ny högkonjunktur, men underhållet blev dyrt och maktpåliggande, de goda tiderna dröjde, och slutligen revs anläggningen bort år 1928.
 Källa: William Eriksson





 Linbanan Bild 2:1. Torsåkers linbana. På den här bilden syns skyddet över Forsvägen där linbanan gick över och till höger en stolpe ute på åkern.  Det vita huset rakt bakom skyddet är "Fjärsmans"
 eller "Hellstens", det vita huset längre bort är "Jöns Ers". Den stora svängen på vägen runt "Fjärsmans kallas "Fjärsmans" kurvan, numera går vägen rakt fram mellan "Jöns Ers" ladugård till vänster
 och den gamla ladan från 1700-talet till höger. Längre bort vid ån på andra sidan bron ligger det gamla garveriet, som numera är rivet.
 Foto Josef Eriksson.





 Linbanan Bild 2:2.  Torsåkers linbana. I förgrunden är "Fjärsmans Kurvan" och på åkern rakt fram ser man samma stolpe som på bilden ovan.
 Foto Josef Eriksson.





 Linbanan Bild 2:3. Torsåkers linbana. Till vänster bakom ladan står stolpen på "Sissven". I bakgrunden syns Prostgården.
 Foto Josef Eriksson.





 Linbanan Bild 2:4. Torsåkers linbana. Till vänster i bild står en stolpe. Det lilla vita huset mellan stolpen och den höga ladan är "Fyllfinkan".
 Foto Josef Eriksson.





 Linbanan Bild 2:5. Torsåkers linbana. På vagnen står två buttar till linbanan. Från vänster Axel Hedvall, Verner Löv, NN, NN och NN.
 Bilden är tagen omkring 1920.